Spännande natt i den Franska ödemarken...

Vi blev ledsagade i mörkret genom små byar med smala vägar för att sedan färdas ut i "ingenstans", långt från bensin mackar och civilisation, kolsvarta, mini ,typ traktorvägar,som sedan efter en tvär kurva blev en liten "bro", gällde att ha tungan rätt i mun.. Plötsligt var vi framme vid något stallliknande/Mexicanskt ställe mitt i skogen i Montpellier,hästarna blev urlastade i svarta natten och var lite stressade över situationen. Kvinnan som ägde stället visade oss till stallet som visade sig vara riktigt rejält murat stall ,med annorlunda designe, öppet så alla hästar kunde se varandra, så det blev ett väldans gnäggande och runt farande i boxarna, dom lugnade sig dock efter ett tag,och såg riktigt nöjda ut. vi och hundarna skulle ju som vanligt sova i bilen,då förklarar kvinnan på Spansk/Franska. (Tack,AnneLi att du kommer i håg så mycket Spanska sedan dina unga år) att det kan bli problem för hon har sina 3 stora hundar lösa på området på nätterna för att vakta...kändes ju så där lagom mysigt..dels för vaktningen..för vilka banditer då.. och dessutom om någon av oss eller våra hundar skulle behöva gå ut på natten,och att dom stora hundarna inte skulle komma till bilen och risken då vore att våra hundar började att skälla...åka därifrån var ju inte så bra alternativ med tanke på vägen och bensinen,så vi kröp viskandes i hop i bilen och bad en stilla bön att Petter och Benny inte skulle behöva gå ut innan morgonen..

Natten försvann och vi vaknade av solens strålar,kvinnan hade tagit in sina hundar i huset,så nu kunde vi lugnt ta en riktig promenad,tillochmed borsta tänderna=lyx , vi blev även serverade kaffe på gården ,och nu i dagsljus såg det mer ut som om vi hamnat i Mexico än i Frankrike, dom hade uppfödning och ägnade sig åt Westernridning, mycket fina hästar!

Dags att lasta för n skulle sista etappen köras till Valencia där båten skulle gå kl 23 samma kväll,det var ju "bara" drygt 70 mils körning...

Palerider är en klippa att lasta,så han klev på utan att blinka, Jamezon däremot började sura i hop rejält på den här resan,så han körde varianten, fastnitad på backen..vi fick lyfta in en hov i taget,och till slut var även han på plats,jag har aldrig sett en häst se så förnärmad ut någonsin,vände bort blicken ,ville inte ha godis eller något annat...

Då var det bara en mack som fattades,och dom som vi passerade i går som då var stängda dök överhuvudtaget inte upp,eftersom vi åkte en annan väg därifrån. Ångorna tog oss även denna gång till en bensinpump och AnneLi tankade tvärfullt,när vi sedan började köra så visade fortfarande bensinmätaren på tom tank!! Tusen tankar flög runt i huvudet,hade det inte kommit någon bensin? Hade det blivit hål i tanken? hade bensinmätaren gått sönder? Jag blev så fundersam så jag var tvungen att åka tillbaka prova att tanka igen,det gick bara i typ en halv liter,ok,då visste vi ju ändå att det fanns fullt med bensin.. Efter en stund så åkte mätaren upp igen,så konstigt,har jag aldrig varit med om förut!

Normalt brukar man ju ta färjan från Barcelona,som också ligger 20 mil närmre,men den tomma transporten jag hade efter bilen skulle ställas av vid ett stall i Valencia,som sedan skulle användas för att hämta upp andra hästar på vägen tillbaka, dessutom skulle den färjan vara ca 2,5 tim kortare,så då gick det ju typ ut på samma.

vi hade god tid på oss,så att vara vid färjeterminalen kl 22,för incheckning skulle inte vara något problem....trodde vi...

28 Jun 2014
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)